I fruktan syr ni ihop oss men vi skär oss öppna igen

I rädsla tvingas ni inse att kroppen bara är vår när vi blöder

Stigmata

Inget värde, hud blir kött, blir blod

Ingen känsel när alla nerver skurits av

Ingen vilja, apatin försvinner när jag skär

Ingen kärlek, själv i världen, ensam kvar

Stigmata