Fallen är ormen

Ned i djupet rämnad

Fjättrad i bojor

Smidda av eget hat

Yngel avlade ur dess etter

På blodiga vingar fallna

Reningens eld flammar

Över land och hav

Regnet faller över Midgård

Etter spolas bort

Sköljer heliga stenar

Renar lundars mark

Solens strålar väcker liv

I hjärtats ärrade mull

Den falnande glöden

Flammar åter upp

Reningens eld

Brinner över land och hav

I var man och kvinnas

En renande eld

Åter står vi här

Vid trädets fot

Lundar och salar

I sin forna prakt

Äring och fred

Starka band

Gråbens följe vandrar åter

I stilla natt

Reningens eld

Brinner över land och hav

I var man och kvinnas

En renande eld

Reningens eld

Brinner över land och hav

I var man och kvinnas

En renande eld