Lockad av tanken att finna ro

Gav anden ett skäl till att fly

Dit barnen av saligheten ämnar bo

Bortom det jordiska lömska

Nedan vår skälvande sky

Svävar de fallna i glömska

Slukad av själarnas nekrofag

Befriades livets fördömda hord

Nu göder de dödsmörkrets sarkofag

I stiltjen skälver ett jämmerbud

Som lyder: vår framtid är jord

Snart skall du möta vår sanna gud

Ännu en slav har nu gått ur tiden

Brännmärkt av själsliga sår

Anden som länge har längtat till friden

Har lyktat sina ensamma, hemlösa guldår

Flyktig är fröjden, som ljuset oss giver

Bländande osanna nåd

Hur du än hymlar och rättfärdigt lider

Utför du ständigt i lönndom Dödens dåd