I ljuset från lampor som ömt dämpats ner

Ligger hon naken på täcket och ler

En spädlemmad drottning med rödmosig nos

Hon liknar en ros, hon liknar en ros

Det lyser ett fönster i världen i natt

Och havet är istäckt till Skagen

Madeleine hon är lycklig, knäsvag och matt

Och Torkel är uppspelt och dragen

Stig in kära vänner, stig tyst fram på tå

Se vad hennes skrynkliga fötter är små

Hon gjordes när våren stod sjungande ljus

I glömska och rus, i glömska och rus

Det lyser ett fönster på drömmarnas stig

Där står vi med hjärtan som ömmar

Hon andas. Hon stiger i uppror och krig

Ur kärlekens mjölkvarma strömmar

Själv traskar jag bort över vintriga torg

Ner till krogen Gropen och dränker min sorg

Tills jag ur skummet står upp ur mitt hull

Pånyttfödd och full, pånyttfödd, full

Det lyser ett fönster i snöstormens brus

Och jorden den gnyr som en slagen

Som ett djur fullt av munnar som kippar sitt ljus

Snart gryr den första dagen